En presentation av fartyget M/S Gustaf Wasa

Gustaf Wasa är ett av Sveriges mest intressanta fartyg med en spännande historia. Varje sommar sen 1876 har hon varit till sjöss på Siljan. Hon är naturligtvis K-märkt.

En presentation av dagens M/S Gustaf Wasa

Du kommer ombord på fördäck. Längre förut finns backen, det förhöjda däcket längst fram med sittplatser. En populär plats i sommarvädret. Du kan också gå upp till övre däck via lejdaren (trappan) på styrbordssidan mot akterdäck eller sätta dig inomhus på övre däck.

De flesta väljer nog ändå att gå in genom stora entrén och ta plats inne i restaurangen för att äta eller fika. Man beställer direkt vid borden. Här finns också en bar med fullständiga rättigheter. I baren säljs också läsk, kaffe, godis, vykort och en del souvenirer. Rullstol är inget hinder, det går bra att ta sig in i restaurangen. Det finns också en handikapptoalett.
Några trappsteg upp finns akterdäck där man har möjlighet att dansa under kvällskryssningarna.
Ett däck ner akterut finns dam- och herrtoalett och möjlighet att hänga ifrån sig ytterkläder.

En trappa leder till salongen på övre däck.Den är lite mindre än restaurangen på däcket under, och ett populärt ställe för sällskap som vill vara lite för sig själva med släktmiddagar eller konferenser.
På övre däck finns också bryggan (styrhytten), där skepparen håller till.
I alla passagerarutrymmen finns värmeelement, så även ruggiga höstkvällar är trivsamma ombord.

På undre däck finns byssan (köket) där all mat vi serverar lagas. Byssan är ganska liten men mycket välutrustad. En mathiss ser till att maten snabbt kommer upp till restaurangen.
Nere finns också kylar, frys, förråd och personalutrymmen.
I maskinrummet sitter två stycken dieselmotorer från Volvo Penta som driver varsin propeller. En tredje dieselmotor driver ett elverk.

Gustaf Wasa är 30 m lång och 5,3 m bred. Djupgåendet är 1,9 m. Max antal passagerare är 110.
Minimibesättning är 3 man, men oftast är vi fler för att kunna hålla den höga standard på sevice som vi är kända för.
Sjöfartsverket besiktigar regelbundet både fartyget, besättningens kompetens och verksamheten i övrigt med avseende på säkerhet.
Rederiet är medlem i SWEREF, en intresseorganisation för små passagerarfartyg.
Fartyget ägs via en stiftelse av kommunerna Leksand, Rättvik och Mora.

Gustaf Wasa är ett historiskt mycket intressant fartyg och är K-märkt!

-§§§-

Fartygets historia

1876 - 1914 Den tidiga ångbåten

Ångfartyget S/S Gustaf Wasa byggdes 1876 av Stora Varfvet i Stockolm. Hon transporterades i delar med järnväg till Borlänge, sedan med hästfora till Tunsta i Insjön där hon nitades ihop och sjösattes den 29 april 1876. Skrovet var från början svart eller mörkt blått, uppgifterna går isär. Hon var försedd med en låg överbyggnad med rundade sidor midskepps och en liten styrhytt. Skans fanns under backen, och en finare salong fanns akterut över propelleraxlarna. Mellan överbyggnaden och backen fanns en kraftig mast med lastbom och en tillhörande ångvinsch. Lastrum fanns under fördäck. I maskinrummet fanns en skotsk panna med 2 fyrar och två ångmaskiner enligt Woolfska systemet på tillsammans 32 hästkrafter. Dubbla propellrar.

Hon sattes i gods- och passagerartrafik mellan Gråsta i Dalälven nedströms Insjön i söder och Orsa i norr.

I början av 1890-talet målades skrovet ljust men inte vitt. En bryggskärm med fartygets namn monterades.

1897 byttes maskinerna mot två compoundmaskiner på tillsammans 130 hkr, tillverkade av Hernösands mek. Verkstad. Hastigheten blev nu 12 knop mot tidigare 10.

1914 - 1925 Passagerarångaren

Redan 1890 fick Rättvik järnvägsförbindelse med Falun och 1892 kom järnvägen till Mora Noret.1896 var järnvägsbron över älven mellan Siljan och Orsasjön klar och järnvägen nådde fram till Mora. 1914 fick även Leksand järnväg. Nu hade järnvägen tagit hand om en stor del av godstransporterna i Siljansområdet och båttrafiken inriktades allt mer på ren passagerartrafik. 1914 gjordes därför en del förändringar på Gustaf Wasa. Överbyggnaden förlängdes förut och fönstren blev fler och större. Rundningen ovanför fönstren rätades ut något. Styrhytten förlängdes. Masten med lastbom ersattes av en gösstake, ångvinschen och lastrummet försvann. Akterdäck var fortfarande öppet. Hela fartyget blev nu vitmålat.

1926 - 1957 Förebilden för dagens Gustaf Wasa

Vid nästa modernisering fick Gustaf Wasa det utseende som stått som förebild för dagens. Sidorna rätades ut helt och akterdäck byggdes delvis in. Tak över hela övre däck, och inbyggningen gick akter om skorstenen. Det är osäkert när ombyggnaden skedde, men inte senare än 1926.

1958 - 1982 Turistbussen

Till säsongen 1958 byttes S/S Gustaf Wasa namn till M/S Gustaf Wasa då hon byggdes om till motorfartyg. Två stycken Hercules-dieslar med backslag monterades. Samtidigt byggdes akterdäck in helt och ångbåtsskorsten ersattes av en mordernare som liknade en plåthink. 1964 byggdes även bryggan in helt. Gustaf Wasa såg ut som en buss!

1982 - 1984 Brand och totalrenovering

Hösten 1982 eldhärjades Gustaf Wasa under arbete på slip i Övermo, Leksand. I stort sett allt utom skrov och maskinrum blev förstört. En stor insamlingskampanj drogs igång och arbetet med att få Was'n i skick igen startades nästan omgående. 1983 gjordes en uppvisningskryssning runt Siljan i halvfärdigt skick.

1984 - Dagens Gustaf Wasa

Den första juni 1984 återinvigdes Gustaf Wasa. Nu såg hon åter ut som en äkta ångbåt, trots dieseldriften. Kraftigt inspirerat av hur hon såg ut den senaste tiden under ånga, men med vissa eftergifter för det praktiska och sjöfartsverkets krav.
Järnskrovet från 1876 har försetts med en ny överbyggnad av aluminium och inredningen byggdes i stiltroget utförande av fanér och ädelträ. Komplett restaurangkök, mathiss och handikappsanpassade toaletter är några detaljer i den fina inredningen. Resultatet blev ett verkligt vackert fartyg, utseendemässigt ålderdomligt men modernt och ändamålsenligt utrustat.

Gustaf Wasa har alltså varje säsong sedan 1876 varit till sjöss på Siljan!

Källor: Egna kunskaper och erfarenheter, Back-Erik Johansson och boken "På sjö och älv i Dalarna".